idag kom jag hem,

slut efter jobbet, down efter bussresan hem som jag bara fick dåliga flasbacks av, med en baktanke i huvuet om hur sjutton en vecka kan gå så fort men samtidigt så långsamt, slut på allt liksom,

och upptäcker det här på sängkanten. (okej MADRASSkanten.) en liten hälsning i form av världens sötaste örhängen i världens sötaste förpackning. min fru känner mig för bra. det här behövde jag idag. tack. ♥